Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang.

I vårt examensarbete ville vi undersöka hur nära skolverkets kursplaner för fotografisk bild ligger näringslivets önskemål, och vad som är relevant kunskap. Anledningen är att inom fotografisk bild går utvecklingen väldigt snabbt tack var den digitala tekniken. För att få en relevant bild av kursplanerna vände vi oss till branschfolk som dagligen hanterar bilder inom olika områden. Vi genomförde dels en enkätundersökning där vi på en skala kan se hur de olika yrkena ser på de olika delmomenten, dels en intervju där det framgår hur fotografyrket förändrats och vart yrket är på väg. Vi gjorde även en intervju med en kursplaneskribent som arbetade med gymnasiereformen 2007 för att få en bakgrund till hur kursplaner tas fram.

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut.Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik.Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.   .

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, såväl praktiskt som i rådande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillämpas i bildundervisningen på några grund- och gymnasieskolor, samt vad som påverkar tillämpningen. Vidare beskrivs även nårga lärares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning..

Molar Incisor Hypomineralization definieras som ett specifikt tillstånd orsakat av störningar i den tidiga fasen av emaljbildning av en eller flera permanenta första molarer med eller utan involvering av permanenta incisiver. Tidigare studier har visat att standardiserad intraoral fotograferingsteknik kan vara användbar för epidemiologiska studier av emaljdefekter. Denna studies syfte var att utveckla och utvärdera en fotografisk klassificering av allvarlighetsgraden av Molar Incisor Hypomineralization genom att studera metodens validitet och reliabilitet. 164, 10-12 åriga svenska barn granskades fotografiskt avseende prevalensen av Molar Incisor Hypomineralization. Först granskades endast första molarens ocklusalyta, därefter ocklusal- och buckalyta.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen.

Syftet med den här rapporten är att jag vill ta reda på hur många förskolor det finns i en kommun som jobbar med teknik. Sammanlagt var det 18 förskolor som deltog. Av dem var det 10 som ansåg att de jobbar med teknik. Många av förskolorna som svarade ansåg att det var viktigt att jobba med teknik på förskolan..

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Syftet med denna studie är att redogöra hur pedagoger i förskolan tänker runt ämnena naturvetenskap och teknik. Frågorna som undersöks ärVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik är och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger på fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn på vad naturvetenskap och teknik är. Beroende på pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren på vad ämnena innebär. Resultaten visar också på att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna är undermåliga.

BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger har till teknik samt hur deras förhållningssätt påverkar teknik som innehåll i förskolan. Studien är även fokuserad på vad pedagoger ser som hinder respektive möjligheter för att barn ska få uppleva teknik i förskolan.Metoden är kvalitativa intervjuer med 10 pedagoger från 8 olika förskolor.Resultatet visar på en nyfikenhet till ämnet men samtidigt en stor osäkerhet om vad teknik egentligen innebär eftersom teknik inte synliggörs tillräckligt konkret i Lpfö 98 (Skolverket 2006), enligt pedagogerna. Pedagogernas brist på kunskap och intresse ses som det största hindret för att kunna erbjuda teknik i förskolan, men även vilket material som erbjuds och hur det används är ett hinder.I diskussionen uppmärksammas vikten av pedagogens roll som medforskare samt miljöns betydelse för att barn ska kunna utforska sin omvärld..